Ett tryggare utrymme och trakasseriombud

Ett tryggare utrymme är en uppmuntrande och icke-hotfull miljö där var och en kan känna sig bra, uttrycka sig och dela sina upplevelser utan att vara rädd för trakasserier eller diskriminering. Upplevelsen av trygghet skapar en grund för delaktighet. Detta stöder i sin tur de kreativa lösningarna och samarbetet när varje medlem i gemenskapen upplever att de kan bidra med sin egen unika insats för de gemensamma målen.

Faktorerna som påverkar den egna tryggheten och otryggheten är olika hos människor och de kan förändras med tiden. Därför lönar det sig att skapa och upprätthålla principerna för ett tryggare utrymme tillsammans så att alla har möjlighet att höra andras känslor och synvinklar.

Principerna för ett tryggare utrymme kan skapas gemensamt för arbetsplatsen eller en mindre grupp, såsom det egna nätverket, en enskild produktion eller ett enskilt evenemang, en egen arbetsgrupp eller avdelning. Det kan finnas teamspecifika principer utöver arbetsplatsens allmänna principer – till exempel writers’ room eller avdelningen för efterarbete kan bygga upp sina egna principer.

Eftersom faktorer som påverkar trygghet och otrygghet är individuella för var och en, talar man vanligtvis om ett ”tryggare” utrymme i stället för ett ”tryggt” utrymme. Inget utrymme är ändå alltid helt tryggt för alla, så ordvalet betonar att ett tryggare utrymme är ett levande och föränderligt begrepp där det väsentliga är att ständigt sträva efter att utveckla tryggheten.

Principerna för ett tryggare utrymme kan avse den förhandlingsprocess som förs i gemenskapen för att skapa principerna samt den dokumentation som processen ger upphov till, såsom de principer för ett tryggare utrymme som skrivs ner. För gemenskapen kan dessutom utses trakasseriombud som stöder genomförandet av principerna för ett tryggare utrymme.

Principerna för ett tryggare utrymme är olika i olika gemenskaper. Exempel: Finlands filmstiftelses principer för ett tryggare utrymme och Guidelines for a Safer Space – DocPoint Film Events.

När man bygger ett tryggare utrymme är grundtanken att beakta behoven hos varje medlem i arbetsgemenskapen, till exempel på en arbetsplats eller vid en enskild produktion. Behoven kan kartläggas genom att utnyttja olika workshop- och diskussionsmetoder, då man tillsammans kan diskutera behov och önskemål vad gäller säkerhet.

Man kan anteckna gemenskapens önskemål och utifrån dem bilda gemenskapens egna principer för ett tryggare utrymme. Man bör också beakta att principerna kan behöva granskas på nytt, till exempel om gemenskapens sammansättning ändras. Det lönar sig att anteckna i principerna att de uppdateras vid behov.

Stanna upp en stund och fundera på vad som ger dig en känsla av trygghet i en arbetsgemenskap. Vad får tryggheten att minska?

Även om principerna redan i sig ofta stöder individernas trygghetskänsla, lönar det sig att även efter att de har utformats regelbundet påminna om principerna och då och då gå igenom innehållet i arbetsgemenskapen.

Det är dock inte alltid möjligt att förhandla om principerna för ett tryggare utrymme med varje medlem i gemenskapen. Under till exempel en film- eller tv-produktion kan det vara omöjligt att hitta en tidpunkt då varje person som arbetar inom projektet kan delta i förhandlingsprocessen. Då är det bra att åtminstone se till att varje medlem i arbetsgemenskapen känner till principernas innehåll eller att föra en diskussion om trygghet till exempel mellan avdelningarna.

Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att främja en sund och trygg arbetsplats. Förebyggande av och ingripande i trakasserier är arbetsgivarens lagstadgade skyldigheter som varje chef fullgör för sin del. Genom att utveckla verksamhetssätten på arbetsplatsen uppfyller arbetsgivaren de omsorgs- och kontrollskyldigheter som ålagts den.

Att bygga upp principerna för ett tryggare utrymme för varje produktion är också en del av organisationens likabehandlings- och mångfaldsarbete. Psykologisk säkerhet ökar också bevisligen de anställdas kreativitet, mod, välbefinnande och produktivitet.

Varje individ som verkar i gemenskapen ansvarar också för sin egen del för att möjliggöra ett tryggare utrymme för sig själv och andra. Detta innebär till exempel att identifiera sina egna gränser och önskemål och berätta om dem samt att genuint lyssna på och respektera andras behov.

Ett trakasseriombud är en stödperson som utsetts av arbetsgivaren eller gemenskapens medlemmar och som man kan vända sig till om man utsätts för trakasserier, diskriminering eller osakligt bemötande i arbetet.

Det lönar sig att ha fler än ett trakasseriombud och de bör representera olika demografiska grupper. Detta är viktigt särskilt i större gemenskaper, produktioner och evenemang, så att olika medlemmar i gemenskapen upplever att det är tryggt att anmäla trakasserier. Om det finns flera trakasseriombud kan de också stödja varandra och reagera neutralt på olika fall.

Till trakasseriombudets uppgifter hör att upprätthålla ett tryggare utrymme genom att i enlighet med arbetsplatsens praxis hjälpa till att utreda trakasserier. Trakasseriombudet har till uppgift att lyssna, stödja, ge råd och vid behov hänvisa till rätt slags hjälp.

För trakasseriombud rekommenderas utbildning som bland annat omfattar att man öppnar upp rollen som trakasseriombud, hur man bygger upp ett säkrare utrymme, identifierar och namnger olika former av trakasserier samt konfliktlösning och medlingsfärdigheter.

Trakasseriombud är inte polis, domstol eller fångvaktare. I fall där man misstänker brott hänvisas ärendet till polisen och trakasseriombudet kan fungera som hjälp och stöd t.ex. för att göra en brottsanmälan. Beroende på situationen kan hen också hänvisa till stöd och hjälp, till exempel till kristelefonen, brottsofferjouren, våldtäktskriscentralen, skyddshemmet eller juridisk rådgivning.

I övriga fall bedömer trakasseriombudet situationen och agerar därefter. Vid missförstånd och konflikter kan trakasseriombudet till exempel stödja och hjälpa till att lösa ärendet genom medling eller genom att sammankalla parterna. För att man i utredningen av situationen ska uppnå ett rättvist slutresultat som bygger upp gemenskapen strävar trakasseriombudet efter att jämlikt höra parternas erfarenheter av situationen.

Med tillstånd av parterna i konflikten kan hen be till exempel chefer, arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendevalda om hjälp. Ibland kan trakasseriombudet hänvisa till annat stöd, till exempel till företagshälsovårdstjänster. Ibland räcker det att den trakasserade personen får berätta om sina upplevelser.