Hållbar utveckling och ansvarsfullhet
Hur formar hållbar utveckling den audiovisuella branschen? Vad innebär ansvarsfullhet i praktiken och hur kommer den till uttryck på olika nivåer i samhället? Denna informationsartikel förklarar centrala begrepp inom hållbar utveckling och ansvarsfullhet samt granskar hur förändringen genomförs på internationell nivå och i individers dagliga val.
Hållbar utveckling och ansvarsfullhet har under de senaste åren kraftigt lyfts fram i diskussionen inom den audiovisuella branschen. Det är fråga om en grundläggande omställning inom branschen och samhället, som djupgående förändrar vårt sätt att producera, utveckla och förstå innehåll. Enligt Tillväxtavtalet för den audiovisuella branschen är Finlands mål att före 2030 vara världens mest ansvarsfulla produktionsland för audiovisuellt innehåll, vilket gör förståelsen och genomförandet av ansvarsfullheten till en central del av alla aktörers vardag.
Den audiovisuella branschen har en särskild roll i främjandet av hållbar utveckling. Branschens genomslagskraft syns till exempel i ett ansvarsfullt genomförande av produktioner samt i innehållets inverkan på omvärlden. I bästa fall kan branschen fungera som vägvisare och en drivkraft för förändring i hela samhället.
Vad är hållbar utveckling och ansvarsfullhet?
Hållbar utveckling är en långsiktig samhällelig förändring där miljön, människan och ekonomin beaktas jämlikt i beslutsfattandet. Målet är att trygga goda levnadsförutsättningar för både nuvarande och kommande generationer. Kärnan i hållbar utveckling är en balanserad sammanslagning av tre grundläggande element – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa dimensioner är nära kopplade till varandra och utgör tillsammans grunden för uppbyggandet av framtidens välfärd.
Tre grundläggande element för hållbar utveckling
- Ekologisk hållbarhet fokuserar på att bevara den biologiska mångfalden och anpassa den mänskliga verksamheten till miljöns bärkraft, vilket i praktiken innebär bland annat hållbar användning av naturresurser samt minskning av utsläpp och avfall.
- Social hållbarhet syftar till att trygga människors välfärd och rättvisa behandling, vilket syns till exempel i främjandet av jämställdhet, respekten för de mänskliga rättigheterna och minskningen av fattigdomen.
- Ekonomisk hållbarhet i sin tur säkerställer kontinuiteten i samhällets funktioner utan skuldsättning eller överexploatering av naturresurser. Ekonomisk hållbarhet är ofta förknippad med hållbar förvaltning, vilket innebär genomskinlig och ansvarsfull ledning inklusive till exempel efterlevnad av lagar eller bekämpning av mutor och korruption.
Ansvarsfullhet förverkligar hållbar utveckling
Ansvarsfullhet innebär att principerna för hållbar utveckling förverkligas i praktiken. Det är ett verksamhetssätt genom vilket organisationer och individer beaktar verksamhetens inverkan på miljön och samhället. Ansvarsfullheten konkretiserar målen för hållbar utveckling till daglig verksamhet, såsom miljövänliga verksamhetssätt, socialt rättvis praxis och genomskinlig ekonomi.
Tillsammans bildar hållbar utveckling och ansvarsfullhet ett övergripande tillvägagångssätt som styr samhället mot en mer hållbar framtid. Det är fråga om en kontinuerlig utvecklingsprocess där verksamheten systematiskt utvärderas och utvecklas.
Den hållbara utvecklingen åskådliggörs av donutmodellen som Kate Raworth utvecklat och som beskriver ett hållbart tillstånd i samhället. I modellen beskriver den yttre kanten av ”donuten” planetens gränser som inte ska överskridas (såsom klimatförändringen eller förlusten av biologisk mångfald). Den inre kanten fastställer å sin sida den sociala grund som ska tryggas för alla människor (såsom rent vatten, mat, hälsa och utbildning). Hållbar verksamhet ligger i rummet mellan dessa gränser, där samhället inte överskrider naturens bärkraft eller underskrider de sociala minimikraven.
De gränser och mål som beskrivs i donutmodellen följs i praktiken upp med många olika mätare och standarder. På global nivå följer FN:s indikatorer för hållbar utveckling staternas framsteg, medan organisationerna utnyttjar till exempel GRI-rapporteringsstandarder (Global Reporting Initiative) eller ISO-standarder (International Standardization Organization) för att bedöma hållbarheten i sin verksamhet. Dessa verktyg hjälper till att konkretisera donutmodellens principer till mätbara mål och åtgärder.
Mätning av hållbar utveckling
Inom den audiovisuella branschen kan hållbar utveckling mätas med olika verktyg. Till exempel klimatkalkylatorn albert eller verktyget Green Producers Tool kan användas för att mäta produktionernas miljökonsekvenser. Dessutom genomförs uppföljningen av den sociala hållbarheten till exempel genom insamling av diversitetsdata som utförs av Metropolia, finansiärer och andra aktörer inom branschen.
Hur skapas en hållbar framtid?
Främjandet av hållbar utveckling sker på tre nivåer. På makronivå skapas internationella och nationella riktlinjer samt lagstiftning. På mesonivå omvandlar organisationer och samfund dessa mål till verksamhetsmodeller och praxis. På mikronivå genomför individerna förändringen i sitt dagliga arbete och sina val
Internationell och nationell nivå
Internationella avtal, program och åtaganden styr arbetet för hållbar utveckling globalt. Ett centralt exempel på detta är FN:s Agenda2030, som omfattar 17 mål för hållbar utveckling för att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa och till exempel EU:s reglering omvandlas till nationella handlingsprogram och lagstiftning. I Finland genomförs detta arbete till exempel genom klimatlagen, jämställdhetsprogrammet, den utbildningspolitiska redogörelsen och programmet för hållbar tillväxt. Dessutom verkställs EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) nationellt genom bokförings- och revisionslagarna. På denna nivå skapas de ramar och skyldigheter enligt vilka olika aktörer i samhället riktar sin verksamhet så att den blir mer hållbar.
Organisations- och gemenskapsnivå
Organisationerna omvandlar målen på högre nivå till praktisk verksamhet. Den audiovisuella branschen är ett konkret exempel: i Tillväxtavtalet för den audiovisuella branschen har man kommit överens om ett gemensamt mål för att göra Finland till världens mest ansvarsfulla produktionsland för audiovisuellt innehåll före 2030. Detta arbete koordineras av de centrala aktörerna inom branschen under ledning av arbets- och näringsministeriet. Till exempel Finlands filmstiftelse utvecklar en nordisk ansvarsstandard, Business Finland inkluderar krav på ansvarsfullhet i sin finansiering och APFI:s projekt utvecklar ansvarsfulla verksamhetsmodeller inom branschen.
Individnivå
En hållbar förändring förverkligas slutligen i individernas dagliga val. Producenter, regissörer, manusförfattare och andra yrkespersoner inom branschen gör ständigt val som påverkar produktionernas ekologiska och sociala avtryck. Individernas engagemang i ansvarsfulla verksamhetssätt är en viktig del av denna förändring som stärks när den förankras i både personliga val och strukturell praxis.
Dessa tre verksamhetsnivåer – internationell och nationell nivå, organisations- och gemenskapsnivå samt individnivå – är i ständig växelverkan med varandra: riktlinjerna på högre nivå styr verksamheten, men samtidigt kan förändringar på gräsrotsnivå ge upphov till ny praxis och påverka kommande riktlinjer. Just denna växelverkan möjliggör en verklig och hållbar samhällsförändring.
Mot en mer hållbar audiovisuell bransch
Den audiovisuella branschen genomgår en grundläggande förändring. Ansvarsfullhet är inte längre ett alternativt verksamhetssätt utan en nödvändig del av branschens verksamhet och utveckling. Branschens särskilda ställning som både innehållsproducent och betydande sysselsättare gör den till en central aktör i hållbarhetsomställningen i samhället.
Förändringen mot en mer hållbar audiovisuell bransch kräver både konkreta handlingar och förändringar i det strategiska tänkandet. För att lyckas krävs systematiskt arbete på alla nivåer: från internationella och nationella riktlinjer till verksamhetsmodeller för organisationer inom branschen och vidare till varje yrkespersons dagliga val. Finlands möjlighet att bli en föregångare inom ansvarsfull audiovisuell produktion stärks i takt med att aktörerna inom branschen tillägnar sig hållbarhetsomställningen och utvecklar den.
Kom ihåg åtminstone detta
- Hållbar utveckling är en långsiktig förändring som beaktar miljön, människan och ekonomin på ett övergripande sätt.
- Ansvarsfullhet förverkligar principerna för hållbar utveckling i praktiken.
- Förändringen sker på tre nivåer: internationell-nationell styrning, organisationer och individer.
- Den audiovisuella branschen har en särskild roll som främjare av förändringen både genom produktioner och innehåll.
Lähteet
Eettinen taide ry. (Besökt 4.2.2025). Etiska anvisningar för konst- och kulturbranschen.
Ympäristöministeriö. (Besökt 4.2.2025). Mitä on kestävä kehitys?
YK-liitto. (Besökt 4.2.2025). Kestävä kehitys.
Elinkeinoelämän keskusliitto EK. (Besökt 4.2.2025). Vastuullisuus.
Sitra. (Besökt 4.2.2025). Vastuullisuuden tulevaisuus.
Audiovisual Producers Finland – APFI ry. (Besökt 4.2.2025). Kestävä kehitys AV-alalla.